Det finns mycket musik.
Mycket är bra och en del är riktigt jävla bra.
Jag har skrivit några inlägg där jag koncentrerat mig på en artist, så jag fortsätter med det tänkte jag.
Jag har skrivit om Maria Taylor lite grand, det här är hennes band. Eller band och band, två tjejer är de.
Och helt fantastiska, jag kan inte riktigt jämföra deras musik med annat.
Inte för att den är så bra att det inte finns något som kan jämföras med det de gör, utan för att den är speciell. Och unik. Kort och gott.
I höstas fick jag en ny favoritfilm "Winter Passing".
Där fick jag tag på Azure Ray, då en av deras låtar spelas under en lång bussresa påväg tillbaka till något man lämnat. Det var lätt att gråta så mycket att man nästan tappade andan till den låten "Rise", den är stark. Och mjuk.
Som ni märker kan jag inte riktigt ettikera deras musik, men den får mig att känna. Och inte känna, när jag behöver det. Konstigt va?
Azure Ray – Rise
Azure Ray – While I'm Still Young
Azure Ray – Sleep (Denna är med i Soundtracket till "The Devil Wears Prada").
Azure Ray – For The Sake Of The Song
