Kulturnatt 11/9 2010, efter.
Herregud, vilken kväll. Helt fantastisk.
Kvällen började med middagsdejt med mina tjejer. Väldigt väldigt gott, till att börja med.
Det blev avocado/ äppelsallad till förätt, egenkomponerade kycklingenchiladas till varmrätt och äppelpaj till efterrätt. Inge röd tråd där, men gott var det.
Vi satt förstås och pratade i flera timmar och behandlade livets absolut minsta och största frågor.
Efter det drog vi oss ned till staden, för att sega oss och sedan gå till Katalin och Frantic Sunday. Hann tyvärr bara se ett par, tre låtar men det brukar räcka för att dansa sig svettig med dem.
Vi gick över till UKK och såg sista låten med Monty och de första med Familjen. Ingen av spelningarna var alls bra, faktiskt. Men jag fick allt lite respons från Monty när jag var den enda som dansade. Och min kära vän, förstås.
Camilla var redo att gå hem efter det, klockan var väl halv ett kanske? Hursomhelst så var inte jag det, utan ringde upp en annan kär vän för drinkar på Katalin. Hon hade en trevligt gäng med sig, dessutom.
Där satt vi till tretiden, innan det blev dags att gå hem i natten. Med varsin cheeseburgare.
TACK alla för en fantastisk kulturnatt!
Frantic Sunday – Just Don't Believe That I'm Hard To Get - Den här hann vi lyckligtvis se!
Monty – En till himmel - Det här var sista låten med Monty. Det borde varit drag men det var det inte.
Familjen – Det Snurrar I Min Skalle - Vi stannade inte ens för att se den här.
Kvällen började med middagsdejt med mina tjejer. Väldigt väldigt gott, till att börja med.
Det blev avocado/ äppelsallad till förätt, egenkomponerade kycklingenchiladas till varmrätt och äppelpaj till efterrätt. Inge röd tråd där, men gott var det.
Vi satt förstås och pratade i flera timmar och behandlade livets absolut minsta och största frågor.
Efter det drog vi oss ned till staden, för att sega oss och sedan gå till Katalin och Frantic Sunday. Hann tyvärr bara se ett par, tre låtar men det brukar räcka för att dansa sig svettig med dem.
Vi gick över till UKK och såg sista låten med Monty och de första med Familjen. Ingen av spelningarna var alls bra, faktiskt. Men jag fick allt lite respons från Monty när jag var den enda som dansade. Och min kära vän, förstås.
Camilla var redo att gå hem efter det, klockan var väl halv ett kanske? Hursomhelst så var inte jag det, utan ringde upp en annan kär vän för drinkar på Katalin. Hon hade en trevligt gäng med sig, dessutom.
Där satt vi till tretiden, innan det blev dags att gå hem i natten. Med varsin cheeseburgare.
TACK alla för en fantastisk kulturnatt!
Frantic Sunday – Just Don't Believe That I'm Hard To Get - Den här hann vi lyckligtvis se!
Monty – En till himmel - Det här var sista låten med Monty. Det borde varit drag men det var det inte.
Familjen – Det Snurrar I Min Skalle - Vi stannade inte ens för att se den här.
Kommentarer
Trackback
