Kulturnatt 11/9 2010, efter.

Herregud, vilken kväll. Helt fantastisk.
Kvällen började med middagsdejt med mina tjejer. Väldigt väldigt gott, till att börja med.
Det blev avocado/ äppelsallad till förätt, egenkomponerade kycklingenchiladas till varmrätt och äppelpaj till efterrätt. Inge röd tråd där, men gott var det.
Vi satt förstås och pratade i flera timmar och behandlade livets absolut minsta och största frågor.

Efter det drog vi oss ned till staden, för att sega oss och sedan gå till Katalin och Frantic Sunday. Hann tyvärr bara se ett par, tre låtar men det brukar räcka för att dansa sig svettig med dem.
Vi gick över till UKK och såg sista låten med Monty och de första med Familjen. Ingen av spelningarna var alls bra, faktiskt. Men jag fick allt lite respons från Monty när jag var den enda som dansade. Och min kära vän, förstås.

Camilla var redo att gå hem efter det, klockan var väl halv ett kanske? Hursomhelst så var inte jag det, utan ringde upp en annan kär vän för drinkar på Katalin. Hon hade en trevligt gäng med sig, dessutom.
Där satt vi till tretiden, innan det blev dags att gå hem i natten. Med varsin cheeseburgare.

TACK alla för en fantastisk kulturnatt!

Frantic Sunday – Just Don't Believe That I'm Hard To Get - Den här hann vi lyckligtvis se!

Monty – En till himmel - Det här var sista låten med Monty. Det borde varit drag men det var det inte.

Familjen – Det Snurrar I Min Skalle - Vi stannade inte ens för att se den här.


Kulturnatt 11/9 2010, innan.

Ikväll är det kulturnatt här i Uppsala. Det är en dag och natt ägnad åt bara kultur.
Det blir middagsdate gånger tre: tre pers, tre rätter, hos camilla ikväll. Efter det bjuds det på mycket nedåt staden så vi tar oss nog dit.
På UKK spelar Monty och Familjen, men på Katalin spelar å andra sidan Frantic Sunday (kan fortfarande inte riktigt förstå hur vi kunde ha dessa killar på demoscenen under FMK den sommaren de blev signade). Major dilemma, här.

Vi får se hur det blir helt enkelt.
Ha en fin kulturnatt allihopa!

Frantic Sunday – Just Don't Believe That I'm Hard To Get

Frantic Sunday – An Ocean Within

Frantic Sunday – This Passion Won't Give Me No Rest - Version 1


...and your voice is like a song in my ears.

Idag blir det ett mixtape (nähä?) bestående av lite olika musik (nähä?). Kanske världens sämsta öppningsrad (nähä?).

Jag ska till Knivsta idag, för första gången tror jag bestämt. Har ju åkt igenom förut, men aldrig varit där. Spännande. Eller nja, inte lika spännande som mysigt att äta gott, dricka té i massor, prata, skratta och gosa med ett gäng grymma tjejer.

Så nu ska jag strax iväg och måste därmed börja packa!

Tristan Prettyman – Love Love Love (album version)

Norah Jones – Tell Yer Mama

Matt Hires – State Lines

Kate Nash – We Get On

Jon McLaughlin – Industry

Torsdag eftermiddag.

Idag hölls det en debatt mellan olika ungdomspartier på min skola. Väldigt spännande och förvånansvärt proffsigt.
Det var väl dagen i stort, egentligen. En ganska trevlig dag. 

Nu har jag precis duschat och ska bege mig mot pianolektion. Får se hur det går den här gången, mycket krångliga ackord att få in i huvudet. 

Ha en fortsatt bra torsdag!

Marvin Gaye – Ain't No Mountain High Enough

Jack's Mannequin – The Resolution - Acoustic Version

MoZella – Let's Stop Calling It Love

Two Door Cinema Club – What You Know

Heather Nova – Like Lovers Do


En Minnesstund.

var jag på idag.
En kille i trean på min skola gick bort förra veckan i cancer. Jag kände honom aldrig, men blev så fruktansvärt illa berörd.
Det är väldigt omskakande när någon i min ålder går bort i en sjukdom.
På en sådan liten skola som min vet man också vilka alla är, på ett annat sätt än på andra skolor.

Förra veckan överhuvudtaget var väldigt omskakande. Den här killen fick sitt liv fråntaget och två dagar senare hoppade en tjej framför tåget. Om han kunde givit henne sin död och hon givit honom sitt liv.
Det har varit väldigt svårt att fokusera på något så världsligt som skolarbete den här veckan.

Den här killen var utan tvekan en av de mest livsglada människorna jag stött på.
Jag själv är någon som lärt mig (och fortfarande lär mig, förstås) att se de små sakerna i livet, och försöker fylla mina dagar med saker som gör mig lycklig. Ofta kan det vara just de små sakerna. Mitt nya favoritordspråk har blivit "man är sin egen lyckas smed".
Det var otroligt både hoppfullt och inspirerande att se någon hålla fast vid det här tankesättet till och med när denne var så svårt sjuk.

På minnesstunden var hans familj närvarande. Bröder, systrar, mamma, flickvän. De som förlorat en bror, son, kärlek.

Allt det här ställer livet i perspektiv. Perspektiv är viktiga.
Även om du tycker att du njuter av livet och allt det har att ge, gör du det bästa av ditt liv?
Det går inte att tänka "vad skulle jag göra om jag försvann imorgon?" men det kan vara bra att tänka så ibland. Att lägga sin tid och energi på det som faktiskt spelar roll.
I helgen kom en känsla av bestämdhet som jag bara känt så starkt just då plötsligt över mig. En bestämdhet hela vägen inifrån. Jag blev arg, för första gången, över det jag skulle lägga bakom mig. Och jag kunde lägga något bakom mig. Fler dagar skulle inte gå åt till det här.
Jag trodde att jag var så säker i våras, men det här var något annat. Jag var helt säker.
Jag hoppas att jag inte glömmer det här.

Så fyll dina dagar med personer och saker som gör dig lycklig, du lever nämligen bara en gång.
Och livet kan bli kortare än du tror. Så gör vad du vill med det.

Wakey!Wakey! – Light Outside

Rikard Wolff – Solkräm

Laura Izibor – Shine

Jack's Mannequin – There, There Katie

Eric Clapton – Tears In Heaven - Unplugged Version





Det här måste ni lyssna på.

Bara så ni vet. Varsågoda!

Kom precis hem från en kär vän och vi pratade om när man känner i hela kroppen att man vet. För mig var det att komma över någon, eller snarare att verkligen komma över någon. Det kan vara en stor skillnad.
Sjukt svår känsla att förklara, men det känns i hela kroppen. Man litar på sig själv. Och det fina var att hon visste precis vilken känsla jag menade.

Nu ska jag äta upp min yoghurt, duscha och sova. Godnatt!

Wakey!Wakey! – Almost Everything

Wakey!Wakey! – Light Outside


Body Talk pt.2

Nu är den här, mina vänner. Robyns "Body Talk pt.2".
Jag minns att det tog ett tag för alla låtar på pt.1 att fastna, och det kommer bli samma med denna.
Men det är bra. Riktigt bra. Såklart. Det är ju Robyn.

Inledningen "In My Eyes" är så klockren, och jag vill såklart lyssna igenom allt på stört.
Självklart finns "Hang With Me" med, den akustiska versionen hördes på den förra. Vågar vi hoppas på en oakustisk version på "Indestructible" till sista delen i Body Talk- serien?

Robyn – In My Eyes 

Robyn – Hang With Me

Robyn – Love Kills

Robyn – Indestructible (Acoustic Version) "I'm gonna love you like I've never been hurt before"





Idag...

...släpps "Body Talk pt 2" och jag längtar efter att få lyssna in mig. Återkommer ikväll!
Och just det! Daniel Adams Ray släpper inget album förrän i Oktober, men en ny singel ska släppas snart. Det läste jag på hans facebook- sida.

Ha en trevlig dag!



En glad överraskning.

För ett tag sedan lyssnade jag på en låt som hette "Almost Everything" och jag fastnade så hårt för introt. Nu satt jag nyss och kollade på säsongsavslutningen på One Tree Hill. Tror det är Max som spelar in sin platta, och vilken låt spelar han in om inte denna?!
Ett helt album finns det ju, förstås. En riktigt glad överrasning.
Ibland behövs det något extra för att man ska fastna för något.
Och nu kommer klyschan - vissa låtar får en att veta att det fan i mig får vara nog nu.

Wakey!Wakey! – Almost Everything I Wish I'd Said The Last Time I Saw You...


Ett bad.

Ska jag nog ta nu. Med Norah Jones? Lite ljus också kanske? Får se.
Hursomhelst, söndagar gör sig bäst såhär. Med att inte göra någonting. Bara sitta och dricka té och lyssna på musik. Kanske ta ett bad, kanske se en film.

Norah Jones – Those Sweet Words

Norah Jones – Shoot The Moon

Norah Jones – Feelin' The Same Way

Norah Jones – Humble Me

Norah Jones – Thinking About You

Norah Jones – Wake Me Up



Give it to me right, or don't give it to me at all.

Jag borde döpa den här bloggen till "mixtape" eller något, för det blir ett mixtape även denna dag.
Ska försöka komma igång med lite mer inlägg om enbart en artist/ ett band igen, får se vem som står på tur.

Nu är den här skolveckan slut, och jag kopplar bort lite. Eller bara kopplar av.
I helgen har jag huset för mig själv, men det blir inga storslagna fester. Det blir sova, bada, spela piano. En riktig ta-hand-om-mig-helg.

Dagens mixtape (mina ord om varje är mer för att ni ska kunna känna vad ni är sugna på):

Melanie Fiona – Give It To Me Right - Soulig popbrud med ett lite gammeldags rock'n'roll- sound i denna.

KT Tunstall – (Still A) Weirdo - För hösteftermiddagar med musik och té. Men också för mycket annat.

Eliza Doolittle – I'll Be Your Pillow - Ett mjukt uppvaknande, ett trevligt sällskap.

Florence + The Machine – Swimming - Det är något med låtar som har med simning att göra. Man håller sig på ytan och sjunker inte.

Melissa Horn – Kvar i nåt jag lämnat - En höstklassiker, med lite mer djupa bastoner än hennes andra musik.

William Fitzsimmons – You Still Hurt Me - Man minns, men bara så länge låten varar. Mer än så är det inte.

Monty – Skrik Mitt Namn - Vi måste avsluta med något glatt, plus att Monty himself spelar på UKK på kulturnatten. Gratis, vet jag. Drogfritt, tror jag.

Det var ett mixtape att möta hösten med. Trevlig helg!


Ett skakigt dygn.

Av inte så farliga eller många anledningar, bara för mycket märkliga händelser på en gång.
Men, det är helt lugnt med mig.
Ingen fara på taket, som man säger. En torsdag mitt i livet, skulle man också kunna säga.

Imorgon är det fredag och sedan får man vara lite ledig. Kanske blir det bio, vem vet. Kanske blir det att köpa byxor på indiska för hundringen, vem vet. Kanske blir det till och med en kjol på weekday för fyra tior, vem vet.
Det jag vet är att jag av någon konstig anledning sitter och lyssnar på Salem Al Fakir, brukar inte sitta och verkligen lyssna på honom. Å andra sidan så har ju konstigt varit lite av ett tema idag?

Salem Al Fakir – Astronaut

Salem Al Fakir – I'ts Only You och tvåan, i annan tappning: Salem Al Fakir – It's Only You (Part II)

Salem Al Fakir – It's True

Och för vad som säkert är den sjuttioelfte gången i rad:

Daniel Adams-Ray – Dum av dig

Godnatt!


På bättringsvägen.

Nu är jag på bättringsvägen, känner jag. Halsmandlarna gör inte lika ont, huvudvärken börjar släppa lite.
Började dagen med bra frukost och nyhetsmorgon, faktiskt. Det är sådant man kan göra när man är sjuk.

Nu sitter jag och lyssnar på The Pretty Reckless, med Taylor Momsen från "Gossip Girl" i spetsen. Hon sjunger riktigt bra, tycker jag. Djupare röst än jag trodde.
Det finns någon bra låt på debutalbumet, men ganska mycket faller mig inte i smaken.

Sitter också och lyssnar på Melanie Fiona. Riktigt, riktigt bra.
Vissa låtar får igång inspirationen i mig, och hennes "Give It To Me Right" är en av dem.

Det får börja dagens mixtape, jag lägger till lite annat också.

The Pretty Reckless – Nothing Left To Lose

The Pretty Reckless – You

The Pretty Reckless – Light Me Up

Melanie Fiona – Give It To Me Right

Laura Izibor – Shine

The Honorary Title – Untouched And Intact

La Rocca – Roadway Hymn


Ett litet söndagsmixtape 29/8 2010.

Nu har jag ätit frukost i närmare en timme och diskat lite. En bra start på en söndag, helt enkelt.
Idag ska jag försöka träffa min lilla brorsdotter, åka hem till landet och träna lite piano. (Vad konstigt det lät, att träna piano. Men när man tar lektioner är det ju faktiskt det man gör).

Idag får ni ett litet söndagsmixtape, ha en fin dag!

The Matches – Wake The Sun

Laura Marling – New Romantic - Åh, hela, hela, HELA texten är genial.

Pernilla Andersson – Johnny Cash & Nina P.

Bensé – Celui-là

Brandi Carlile – Hiding My Heart - Den här bör alla människor lyssna igenom minst en gång. Helst flera, den kan göra så mycket för dig.

Brandi Carlile – Caroline 

Daniel Adams-Ray – Dum av dig - Längtar efter albumet, det släpps nu i september.


Riktigt så här fin var inte min frukost.

Om famnen där jag vilat, inte givit mig någon ro.

Lite blandad känner jag mig idag.
Mycket gammalt som för mig till mycket nytt. Det är märkligt hur man kan göra sig beroende av någons närvaro, samtidigt som den kan begränsa dig.
Det är något jag märker först nu, att den faktiskt har begränsat mig. Och att det är med både vemod och lättnad som den nu avlägsnas.
Att den famnen som jag omedvetet vilat i, kanske när allt kommer omkring, inte givit mig någon ro.

Idag var den första lite kyliga dagen i år, och jag tänker på förra årets första lite kyliga dag. Jag var helt tom, och tog en promenad i för tunna kläder. Dagen efter kulturnatten, och jag hade en skjorta och pösiga jeans på mig. Jag lade i en tvätt och drack en kopp te, tror jag.
Jag vet inte om minnena kommer tillbaka i den ordning som man orkar ta till sig dem? Väldigt praktiskt.

Idag är det lite vemodigt med allt, men samtidigt en lättnad och glädje.
Det är ett avslut på allt det här. Allt som var och allt som föddes ur det. Avslut kanske är fel, för det är något nytt.
Det är så frustrerande, att känna sig lycklig och lättad och hoppfull men gråta av sorg.

För ett tag sedan skrev jag en sång som gick "Allt ska vara utan sår, allt ska vara läkt, allt ska vara mitt igen". Jag ler när jag tänker på att allt är hyfsat utan sår, tillräckligt läkt och att allt är mitt nu. Det är min stad, mina ben.
Den heter "Till Dig" och en vacker dag ska du få den.

Nu ska jag lägga i en tvätt och dricka en kopp te, tror jag.

Melissa Horn – Jag ska sakna dig imorgon - "Jag kan sitta flera timmar, jag kan gå igenom allt. Det tog slut för länge sedan, men du är överallt"

Lisa Ekdahl – Om Jag Snubblat Efter Vägen - "Om famnen där jag vilat, inte givit mig någon ro /.../ ...kan jag ändå konstatera: allt som skett har lett mig hit"

Joe Brooks – World At Our Feet - Världen ligger för mina fötter.


Fredag mitt i veckan.

Idag blev det en för tidig födelsedagsmiddag för min mellanbror, som fyller 21 snart.
Väldigt trevligt, med hela familjen här.

Nu sitter bröderna och föräldrarna och skrattar åt sig själva.
En fredag mitt i veckan, helt enkelt. Väldigt värt!
Imorgon blir det premiär för mina pianolektioner, spännande. Ska försöka återkomma med lite update imorgon!

Five For Fighting – 100 Years - Den här har jag missbrukat.

Robyn – Hang With Me (Edit) - Fortfarande så jävla bra!

Gentle Touch – Fascination - Ny favorit i electro(?)förrådet.

Godnatt!

Vecka 34.

Vecka 34 ligger framför mig, och med den skolan på riktigt igen.
Men också besök av mellanbrodern, födelsedagsmiddag för honom, premiär för privatlektioner i piano (Nervös? JA!) och date med teatertjejerna.

Joe Brooks – World At Our Feet - Tänk vad fantastiskt att skriva en låt som är så fantastisk att starta dagen med att en tjej på andra sidan atlanten missbrukar den just nu. Morgon, eftermiddag, kväll.
Tänk att skriva musik som någon mår så bra av. Tänk att vara Joe Brooks.

Pixie Lott – Band Aid - Säga vad man vill om tugummipop, ibland lyckas den.

Och så måste jag få dela med mig av en låt som jag skrattade högt när jag lyssnade på första gången, då det gick upp för mig vad det var för låt...

Super Viral Brothers – Sarah

Godnatt och ha en bra vecka 34!

Hairspray!

Är en av de bästa feelgoodfilmerna. Jag vill klä sig i figursmickrande 50-talsklänningar, spraya håret och sjunga och dansa hela natten lång!

Zac Efron – Ladies' Choice ("Hairspray")

Queen Latifah – Big Blonde And Beautiful ("Hairspray")

Zac Efron – Come So Far (Got So Far To Go) ("Hairspray")

Queen Latifah – You Can't Stop The Beat ("Hairspray")

Nikki Blonsky – Mama, I'm A Big Girl Now ("Hairspray")


Melissa Horn på Katalin.

Ikväll såg jag Melissa Horn på Katalin.

Hon var så bra, så vacker, kaxigare än hennes musik. I mitt tycke var det lite mer drag live, med komplett band och allt. Det är stort att få se någon live som man gråtit så mycket till, som jag gjort till hennes musik.

Vid stationen såg jag Annika Marklund (skribent, skriver krönikor för Sofies Mode) och Ronnie Sandahl (författare och skribent) och sedan stod de bakom mig under spelningen.
Jag var så tvungen att gå fram och berätta hur mycket jag tycker om hennes texter, vissa roliga, vissa sorgsna. Alla djupa.

Det blev också middag på Svenssons innan spelningen, förstås.

Finns inte mycket man kan säga om Melissa Horn, det var så bra och jag grät. Flera gånger.
Jag är kär på nytt.

Melissa Horn – Långa nätter

Melissa Horn – Jag vet vem jag är när jag är hos dig

Melissa Horn – Med ena foten utanför

Sufjan Stevens.

Nu började jag lyssna lite på Sufjan Stevens, och inser att jag har saknat honom.

Musiken är lite melankolisk, men inte svart. Det är som en smekning, en hand på ryggen eller lite värme.
Ja, musiken är varm och mjuk. Inte vass, någonsin. Men för den sakens skull inte för mjuk.

Äsch, ni får lyssna själva istället! Några av låtarna är gamla favoriter, några hörde jag först idag.

Sufjan Stevens – Chicago (Adult Contemporary Easy Listening Version) - Det finns tre versioner av denna, exklusive liveversionen som hörts i bl.a. OC.

Sufjan Stevens – Springfield, Or Bobby Got A Shadfly Caught In His Hair

Sufjan Stevens – The Mistress Witch From McClure (Or, The Mind That Knows Itself)

Sufjan Stevens – No Man's Land

Sufjan Stevens – Decatur, or round of applause for your Step-Motther!

Sufjan Stevens – For The Windows In Paradise, For The Fatherless In Ypsilanti

Sufjan Stevens – A Good Man Is Hard to Find

Sufjan Stevens – To Be Alone With You


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0