En Trött Tjej.

Jag storsomnade på bussen på väg hem idag. Busschauffören fick väcka mig, sådant är alltid lite smått generande och ganska roligt.
Men nu har jag jobbar klart på Fresenius. Mitt nya kodnamn är Wilma Gunnarsson, då min chef missförstod både mitt förnamn och mitt efternamn (pappa heter Gunnarsson i och för sig, så det var väl ett ganska självklart misstag..).
Med 2400 extra i sommarkassan kan jag konstatera att det var jäkligt värt det.

Nu är det tvättning som gäller, för imorgon drar jag till landet och blir borta en vecka.
Så ingen uppdatering här på den tiden, det är landet landet vi snackar. Jag kompenserar det med ett saftigt sommar- mixtape i detta inlägg.

NU börjar mitt sommarlov!

Lite upptempo:

The Supremes – You Can't Hurry Love

Beyoncé – Why Don't You Love Me - Riktigt, riktigt, galet bra låt från deluxe versionen av Beyonces "I Am... Sasha Fierce".

Razorlight – Before I Fall To Pieces - Så sjukligt bra. Den är beroendeframkallande, kan jag meddela. 
Det här är en låt som man fastnar för vid introt och sedan blir det ju bra i versen också och åh refrängen är ju också grym och åh, det är en bra låt på allvar alltså! 

The Crystals – Then He Kissed Me - Jag är ju svag för intron. Tror denna låt varit med i någon reklam va?

Two Door Cinema Club – What You Know - Den här låten är fantastisk, den brukar ditrahera mig från att diska till att stå framför spelgeln och hoppa och mima. Sådan är jag.
Lyssna även på deras "Something Good Can Work".

Robyn – Cry When You Get Older - Min favorit från nya albumet.

Swingfly – Something's Got Me Started - Det är sommar, what can I say? Om du inte ler när du hör det här introt är du förmodligen smått onormal.

Pete Yorn & Scarlett Johansson – Relator - Hela det här albumet är fruktansvärt bra, jag har lyssnar det sönder och samman. Nu till sommaren börjar det bli så dags för första singeln igen!

Crystal Waters – Destination Calabria - Edit - Den här får upp mig på dansgolvet på en nanosekund. När jag shotade min första tequila med mina bröder(åtminstone en av dem älskar låten lika mycket som jag) på ett sjaskigt hak på Lanzarote spelades den här kort efter. Då skrek den ena "Du kommer alltid minnas din första tequila- shot som den gången vi dansade till Destination Unknown!"
Sant, det var lycka.

Alphabeat – Fascination - Tröttnar aldrig, det här är lycka på steroider!

Kate Nash – Skeleton Song - Från debutalbumet. Jag lyssnade på den här länge, länge.
Kate Nash – Birds - Lägger till denna också, den är så otroligt vacker och så väldigt sommar.

The All-American Rejects – Move Along - Lyckopiller och min och bästa vännens låt, lite grand.

Kate Nash – Do-Wah-Doo - Bamparampabambamaram!

Lite varken eller:

Alicia Keys – Doesn't Mean Anything - Som jag tidigare har berättat är jag svag för intron.

The Replacements – Attitude - Ett bra exempel på sådant man kan halvlyssna på.

Pernilla Andersson – Johnny Cash & Nina P. - En riktig sommarlåt. Pernilla Andersson är en av få artister som lyckas på svenska utan att man tänker "det här hade kanske låtit lite bättre på engelska".

Mia – Galang - Skaka höft och rumpa till denna, finns egentligen ingen bättre låt för det.

A Fine Frenzy – Electric Twist - För er som, likt mig, får stå ut med mycket ja.. påpekanden. "You should be wilder, you're no fun at all. Yeah, thanks for the input, thanks for the call"

Paolo Nutini – Alloway Grove - Paolo Nutini som bäst. Ganska grov text, om man lyssnar ordentligt. Men ack så bra!

Sly & The Family Stone – Everyday People - Lite glatt sjuttiotal såhär på sommaren kan väl knappast skada?

Erin McCarley – Pony (It's OK) - Jag har ett ganska konstigt förhållande till musik, och kan känna väldigt starkt för vissa riff och liknande. Den här refrängen lyfter bort allt från mig under några sekunder, otroligt märkligt.

Håkan Hellström – Kom Igen Lena! - Den här har varit med mig under många, många år. Förmodligen kommer den finnas kvar länge till.

The Kooks – She Moves In Her Own Way - The Kooks är ett riktigt bra britt- band, det här är en riktigt bra sommarlåt.

Jamie T – If You Got The Money - Sommar, kort och gott.

Adele – That’s It, I Quit, I’m Movin’ On (Live At Hotel Cafe) - Så otroligt skön att lyssna på när man är arg på någon. Man kan se sitt alter- ego framför sig, om man tycker att sånt är kul.

Lily Allen – Fuck You - Sommarlåt, som man också kan lyssna på när man är arg. "So you say it's not okay to be gay, well I think youäre just evil. Your point of view is medieval"

Eric Hutchinson – You Don't Have To Believe Me - Ni vet när man försöker förklara för någon hur vacker denna är och så får man bara motargument tillbaka. Då kan man spela den här.

Och lite nedtempo:

Laura Marling – Failure - Jag tröttnar inte. Den här låten förvånar mig, för jag tröttnar aldrig! Jag har lyssnat på den hur länge som helst känns det som, men den håller.

Lou Reed – Walk On The Wild Side - 2003 Remaster - Nästan odödlig.

JJ – Let Go - Jag har många låtar och intron för att gå vidare och se vad man har. Oj, vad klyschigt det kan bli! 
Det här är en ganska färsk sådan, som min pappa tipsade mig om. Det är lite Imogen Heap möter Enya. Typ.

William Fitzsimmons – You Still Hurt Me - Den här låten började jag lyssna på för någon vecka sedan och har tokfastnat. 

India.Arie – The Heart Of The Matter - Åh! Den är så vacker, så vacker. Alla körer, uppbyggnader, hennes röst. Lyssna bara, helt enkelt.

Missy Higgins – Warm Whispers - Det här är en nattlåt.

Feist – 1234 - Bäddar bra bakgrund för sommarens alla middagar och fester.
Feist – 1234 - Van She Remix - Lyssna även på remixen, den är riktigt bra.

Adele – Daydreamer (album) - Det här är en kärleksförklaring värd namnet, som funnits med mig i ett par år nu. Den passar kanske bäst när man är vid vatten, tycker jag.

Nu har ni fått en radda artister som ni kan upptäcka mer fantastisk musik av, och några riktigt bra sommarlåtar. Ha det fint!




Lite blandat & kanske världens bästa mysmusik.

Igår fick jag reda på att jag kunde få jobba lite, idag var jag där första dagen. Det var ganska trevligt, måste jag säga. Men jo, jag vet att det är för att jag bara ska vara där i några dagar som det känns så.
Men hursom, tre dagar och 2500 i sommarkassan känns riktigt fint oavsett vilket jobb man tvingas utföra (Okej, jag skulle inte prostituera mig).

Nu på kvällen var jag på en (ganska kort, för min del) grillkväll på landet. Men mysigt var det.
När jag åkte hem var himlen magisk. Ni vet sådär så man bara vill banka in bilden i huvudet för man vill aldrig glömma.
Åskhimmel, kvällssol, grönska, moln i mjuka former, regn. Det var som sepiafärgat överallt. Den blandningen av åskgrå, orange kvällssol, lite grönaktiga moln... Magiskt!
Jag skrattade lite åt att när man var liten och målade moln med vattenfärger, så försökte man blanda in lite olika färger. Grön, till exempel. Sedan tänkte man, "nej, det här ser inte ut som ett riktigt moln". Så såg det molnet ovanför mig ut.
När jag gick hem från polishuset och såg solen lysa fram bland ljusgult, grått och blåaktigt tänkte jag "Om jag vore kläddesigner"... OM jag vore kläddesigner, skulle jag låta en hel kollektion utgå från de löjligt vackra skiftningarna i himlen: klänningar, tröjor. Allt i böljande, svala, lösa material som liksom dansar över en kropp.
OM jag vore kläddesigner, alltså.

Nu sitter jag i soffan och lyssnar på soundtracket till "P.S. I Love You".
Helt intrumentalt. Helt genialt. Och så proppfyllt med känsla! Det är så vackert.
Det albumet är kanske världens bästa mysmusik att varva ned till, när man borstar tänderna kanske. Eller tvättar ansiktet.
Som jag ska göra nu, så godnatt!

John Powell – P.S. I Love You

(om ni inte orkar lyssna på hela soundtracket, lyssna åtminstone på den återkommande slingan i naken pianoversion)

John Powell – P.S. I Love You - 05:11

Fina dag!

Idag när jag åkte hemifrån var det fortfarande lite disigt, och jag undrade hur vädret skulle bli. Nu är himlen klarblå och solen skiner starkt! Underbart!

Började dagen med förtur till Body Shop's rea, som dock inte var så bra. Men det blev en stor
grapefrukt- tvål, m-hm!
Sedan fortsatte jag till Lutis och var totalt oinspirerad, men det blev jordgubbar i alla fall.

Helt enkelt, kontenta: det blir parkhäng idag!

Dessa låtar lyssnar jag på när jag är som lyckligast, eller vill bli som lyckligast. När jag inte vill tänka på så mycket utan bara ligga ned och le. Typ idag.

Ha en fin dag!

Joshua Radin – Today

Joshua Radin – These Photographs (en av mina absoluta Joshua- favoriter! Det är så här kärlek är för mig)

Joshua Radin – Star Mile

Min Bästa.

Vi träffades på en plastlekpark när vi var fem och planet till Gran Canaria var försenat.
Vi var helt olika, och är väl fortfarande mer olika än de flesta nära vänner. Men det är det som gör oss, liksom. Vi kompletterar varandra.

Vi har alltid haft så fruktansvärt roligt tillsammans. Hittat på bus och annat kul som gjorde våra somrar minnesvärda.
Jag hade aldrig gråtit i hennes öra innan den dagen i höstas, men då stod tårarna som spön i backen.
Och det kändes fullkomligt naturligt. Hon lyssnade och fanns där, bara. Det var allt jag behövde.
Några månader senare ringde hon mig och grät i mitt öra. Det kändes också helt naturligt.

Vi har ett outtalat sätt att älska varandra, vi har aldrig dömt varandra. Vi är som sagt helt olika, men har aldrig låtit det vara ett problem. Jag har alltid känt mig så otroligt uppskattad av henne, beundrad fast bara på ett bra sätt. Och jag känner lika för henne.
Vi behöver inte prata om vår vänskap så ofta, för den finns där. Den sitter stadigt på sin plats, och kommer inte flytta på sig än på ett tag.

Men det är klart, ibland måste man prata om det. Speciellt när man bor på så olika ställen, och fyller sina dagar med helt andra saker än den andre. Vad ska man proritera?

Det som är en lättnad när man så villkorslöst finns där för varandra, är ju att man helt enkelt gör det. Logiskt. 
Vi behöver inte ha setts på flera månader, men när vi ses är det ändå precis som det ska. 
Jag tror att hon känner mig väldigt väl.

Jag älskar dig!

The All-American Rejects – Move Along

Rob Base & DJ EZ Rock – It Takes Two

Nic & The Family – Hej Monica (Minns du? Haha, "Nic, nic vänta!!" Vi sjöng på den här en halv sommar känns det som)


Robyn - Body Talk pt. 1.

Hell yes! Har varit nyfiken på det här albumet. Framförallt eftersom att det släpps i tre delar under året.
Nu är första låten på, och jag gillar vad jag hör.

Det känns som att Robyn blev satt mitt i ett artisteri, och försökte göra något bra av det. Nu, många år senare, har hon bättre koll på vad hon ska och vill göra. Och det är precis det här.
Hon är unik, faktiskt. Jag tycker verkligen det. Hennes musik kan säkert jämföras med andras, men inte i kombination med henne.

"..what your daddy never told you, is love hurts when you do it right"

Ska lyssna igenom albumet nu, lite känns det som att det finns ett försprång för jag vill verkligen gilla det här albumet. Fjantigt, men sant.
Och jag gillar det.
Mitt i all elektro hittar man en akustisk sång "Hang With Me". Det är en väldigt trevlig avbrytare. Oväntad, men så på plats ändå. Klart den ska vara där, liksom.
"Jag Vet En Dejlig Rosa" avslutar albumet. Också oväntat, men vackert.

Lyssna och skapa er en egen uppfattning vettja!

Robyn – Body Talk pt. 1



Kate Voegele.

Häromdagen sa en vän till mig "Har du lyssnat på en tjej som heter typ Kate.. något konstigt efternamn?" "Voegele?" frågade jag. "Ja!"

Då blev jag påmind om henne.
Jag började nog lyssna på henne i min singer/songwriter- vända, och hon är fortfarande fantastisk och väldigt speciell i sin röst. Hon har dessutom spelat musikern Mia i One Tree Hill för ett par år sedan.
Hennes musik är åt det tuggummipoppiga hållet, men mer riktig musik liksom. (Jag gillar i och för sig tuggummipop, så jag kanske inte riktigt kan uttala mig).

Det är roligt med musiker man lyssnat så mycket på, och sedan bara tagit de förgivna. Okej, det lät jättepretantiöst men allvarligt. Hon har funnits i några playlists härochdär, och så minns man plötsligt hur bra hon är.

Så here you go, lite Kate Voegele denna gråa tisdag!

Kate Voegele – It's Only Life - Brian Malouf Mix - den första av hennes låtar jag hörde. Den är fortfarande helt underbar, jag lyssnar på den när jag tappar suget. Den får mig att känna att det okej, för det är bara livet kära du.

Kate Voegele – No Good - den här började jag lyssna på först i höstas/ vintras, vad jag minns. Riktigt bra, ganska kraftig vilket kan vara skönt när man är småirriterad eller liknande.

Kate Voegele – Top Of The World

Kate Voegele – Who You Are Without Me - "Put me up on a pedestal, I've got nowhere to go but down./.../ I'm not your anchor, I'm not the answer: you've got me wrong, I'm not you saviour!"

Kate Voegele – Lift Me Up - Det här är en av mina absoluta favoriter. Ännu en riktig upplyftare när du tappar suget, om du lyssnar ordentligt. "Somewhere: everybody starts there"




Nu.

Lyssnar jag på lite blandad musik. Lite nya grejer, lite halvnya grejer.
Denna helg känns det mest som att jag sovit, även om jag umgåtts lite med diverse människor. Jag måste ha gjort det något halvsovande.
Imorse var jag hos tandläkaren och fick min käft avgjuten. Det var... en erfarenhet rikare.

Så nu, när jag har tagit igen förlorad sömn och har tandläkaren avklarad kan jag kanske börja känna att jag har sommarlov. Äntligen!
Pratade med min bästa vän, som jag tyvärr träffar alldeles för sällan, igår. Jag lovade att jag skulle se över min sommar och få ihop den lite planeringsmässigt. Så nu har jag tittat lite på veckorna, och konstaterar att jag har en trevlans sommar framför mig!
Och lite ljusare ser himlen faktiskt ut idag...

Erica Wheeler – Good Summer Rain

Paolo Nutini – Alloway Grove

Two Door Cinema Club – Something Good Can Work






Här sitter jag...

... och känner mig lite likgiltig? Eller seg? Eller mest förvirrad?

Men nu har jag två månaders ledighet framför mig, så tid har jag gott om. Saker att se fram emot.
Tid att tänka ut vad jag orkar och inte orkar. Vilka jag orkar med och inte.

Jag är förmodligen fortfarande lite obalanserad efter veckor av dålig sömn, en natt av alldeles för mycket sömn och mycket människor överallt bara.

Godnatt!

Slow Runner – Trying To Put Your Heart Back Together

William Fitzsimmons – You Still Hurt Me

Fyfaan..!

Men nu, mina vänner, är det klart!
Dessa månader av bollande med intensiv skola, ett försök till aktivt socialt liv och så modevisningen. Det har provats, bytts, försvunnit, slitits, planerats... Men nu är det klart, och det var fantastiskt att få se min visning!
Nu väntar två månaders ledighet, tack så mycket.

Efter resan till Molnebo är mina ben prickiga av myggbett och jag sitter och kliar sönder mig snart, men visst är det så det ska vara?
Efter visningen tog jag mig till min lägenhet och möttes av fyra förfestande, förvuxna pojkar i tjugoårsåldern. Efter det tog jag mig ned till ekonomikum och mötte mina fina klasskompisar. Tyvärr bidrog jag med lite deppig stämning, men fint nog fixade de det. Tack!

Nu ska jag sova jävligt länge. För första gången på alldeles för länge känns det som...

Godnatt!

Adele – That’s It, I Quit, I’m Movin’ On (Live At Hotel Cafe)

I Väntan På Fotografen.

Nu gick jag upp jättetidigt och duschade. Åt lite frukost.
Tänkte "Var är hon?" första gången.
Fyrtio minuter och många "Var är hon?" senare sitter jag här och äter fortfarande frukost.

Hmm.. Var kan den förlorade fotografen vara?

I väntan på henne lyssnar jag på Amy Winehouse. Har aldrgi riktigt fastnat för albumet "Frank" men nu när jag lyssnar på allvar är det ju väldigt bra hör jag.
Finns många bra låtar, länkar till några nedanför.
MEN! Var är hon?

Amy Winehouse – Amy Amy Amy / Outro

Amy Winehouse – Monkey Man

Amy Winehouse – Help Yourself

Amy Winehouse – You're Wondering Now

Ha en trevlig måndag!

Idag.

Har jag: Ätit frukost och känt mig rastlös. Solat och känt mig rastlös.
Gått in och känt mig rastlös. Kommit underfund med varför jag känner mig så rastlös! (Men det är hemligt).
Plockat lite i mitt rum.
Fikat med mamma och pratat om relationer och sådant som hör livet till. Kändes värdefullt, som vanligt.
Träffat en vän för lite pizza, smågodis och tjejsnack. Kändes också väldigt värdefullt och mysigt. Och lite onyttigt, men det är okej att ha en sådan dag då och då. Faktiskt!

Ska jag: Myslyssna på musik. Vissa kvällar är den liksom så mycket mer värdefull än andra, man liksom blir omfamnad av den. Vt ni vad jag menar? Man ryser för ackordföljer, och tänker på välformulerade rader.
Peppa mig själv lite till för att gå på estetisk verksamhet imorgon bitti.
Tänka på att få ihop morgondagen med inköp till modevisning, överlämning av pengar, skola och fika hos min mentor med hela klassen. Det blir en bra dag imorgon, tror jag.

Godnatt!

Gabriella Cilmi – Let Me Know

Gabriella Cilmi – Cigarettes And Lies

Gabriella Cilmi – Sweet About Me


Gabriella Cilmi.


Färskingar.

Nu har jag ätit en fräsch frukost och tänkte dela med mig att några färskingar. Eller ja, färskingar och färskingar... För mig är de det.

Jag spotifyade (observera att det har blivit ett verb, jämförbart med att googla) "On my mind" och hittade en trevlig låt av The Sunday Drivers. Liksom lite upprepande, lite brittiskt på amerikanska, och lite road trip- känsla. Jävligt bra helt enkelt.
Länkar till några andra av deras låtar.

The Sunday Drivers – On My Mind

The Sunday Drivers – (Hola) To See The Animals

The Sunday Drivers – Do It

Sedan surfade jag väl mest runt på spotify, och hittade en annan trevlig låt av City and Colour "I Don't Need To Know".
Den är lite somrig sådär, med banjo, och mysig att lyssna på.
Lämnar några andra låtar av dem också.

City and Colour – I Don't Need To Know - B-Side

City and Colour – Sleeping Sickness

City and Colour – Body In A Box

Med det nya spotify har jag väl inte vunnit sådär jättemycket, men jag hittade faktiskt en intressant artist på min kompis storebrors spotify häromdagen: Jason Castro.
Väldigt California, känns det som. Alltså somrigt och trevligt, tänk solnedgång och sand mellan tårna.
Att han dessutom sjunger en låt ft. Serena Ryder (en av mina favoritartister, som tyvärr inte har så mycket bra ute på spotify) gjorde det hela ännu mer intressant.  

Jason Castro – That's What I'm Here For

Jason Castro – Closer

Jason Castro – It Matters To Me

MEN HJÄLP! VAD ÄR DET JAG SER?
Precis när jag skrivit att Serena inte hade sina bra låtar på spotify ser jag att de har blivit upplagda nu, tack så mycket!
På albumet "Is it O.k" finns en av mina absoluta favoritlåtar: "All For Love". Den kommer det att skrivas om i ett eget inlägg en vacker dag. Den är fantastisk.
Då några låtarna på albumet är sådana jag aldrig hört förut, tycker jag att Serena får vara med i det här inlägget.
Here you go!

Serena Ryder – sweeping the ashes

Serena Ryder – little bit of red

Serena Ryder – all for love


Fresh!

Ett Mixtape.

Jag tänker väldigt mycket, mer när jag är själv.
När man har något att klara ut, att bestämma sig för eller tänka igenom är det en väldigt trevlig egenskap.
Men när man helst bara vill känna och slippa tänka kan det vara en handikappande egenskap.

Men så kan man sätta sig ned och bara lyssna på musik man aldrig lyssnat på också. Som jag gör nu.
Det finns så mycket bra, och jag är glad att jag får ta del av så pass mycket.

Idag har jag tänkt på den som får mig att tänka så mycket just idag.
Sedan tänkte jag på den som fick mig att tänka så mycket då. Och jag tänkte vad konstigt- när det gjorde som ondast kunde jag inte se någonting dåligt med honom. Det känns skrattretande att nu när det är över (och det tog ett bra jävla tag att kunna säga att det var över- och mena det) ser jag att han bara är en vanlig dödlig, med ganska jobbiga sidor också.  
Han är inte otrevlig eller kall, absolut inte. Men även han besitter sina dåliga egenskaper, som man ser först när man kan se klart.

Det är också märkligt att det går så snabbt- och så galet långsamt.
När man blir förälskad, den stunden går på en bråkdels sekund. Själva kärleken kryper sig på lite långsammare. Sedan vill man komma över, vill sluta sakna. Och det tar så lång tid, men den stunden du vet att du är över kommer plötsligt. När du inser att du inte vill vara med den personen som du trodde. När du ser att han kanske inte passade dig, trots allt. Processen är lång, stunderna plötsliga.

Inget annat än ett mixtape kan förgylla dessa tankar, så det så!

Five For Fighting – 100 Years - Det här är en av de låtarna jag lyssnade på mest från One Tree Hill-. soundtracket. Den var ungefär vid den tidpunkten jag blev kär första gången, jag var tretton då. Han var tio år äldre än mig, för gammal då. Men han var den första killen som fick mig att skratta åt ingenting, och det värdesätter jag. 
Även om jag nu vet att det var inte mycket mer än så- han fick mig att skratta och jag lade ned två olyckliga år på det.  

Joe Purdy – The City - När jag var fjorton praoade jag på ett konstgalleri i Liljeholmen i Stockholm. Jovisst, vad ambitiöst va?
Det var, utan att överdriva, den värsta praoplatsen jag någonsin testat. Jag fick stå och kopiera i en vecka, och ångesten var hög. Jag bodde hemma hos släktingar och var då både hemifrån och på en dålig arbetsplats.
Men när de två veckorna var över gick jag från galleriet, ned till vattnet i Liljeholmen. Det var nog början av April, och jag badade fötterna. Då lyssnade jag på denna, som följt med mig från innan dess till nu och förmodligen kommer förlja med länge till.

Norah Jones – You've Ruined Me - I höstas var jag förstörd för andra gången på kanske lite för kort tid.
Det har nog gjort mig lite mer hårdhudad än jag ens vet eller vågar erkänna.
Typ då släpptes det här albumet, och den här låten tycker jag om.

John Mayer – Dreaming With A Broken Heart - Julen i åttan åkte jag till Teneriffa med min familj. Det var någonstans imitten/ slutet av den tvåårgia, olyckliga, första kärleksperioden och den här spelades i min Shuffle. Bland många andra John Mayer- låtar, det var nog ungefär då jag började lyssna på honom.

Ryan Adams – La Cienega Just Smiled - "..I'll end up feel so bad, such a little girl. I hold you close in the back of my mind- feels so good but then it makes me hurt. And I'm too scared to know how I feel about you now"
Den här låten har det lyssnats flitigt på under de senaste åren. När jag var kär första gången, i han som var för gammal, började jag lyssna på den. Jag förstod att det inte var så lätt för honom heller.

Tyler Hilton – Rolling Home - Revised Album Version - Jag började lyssna på Tyler Hilton när jag var tretton, kanske tolv. Jag kan lätt erkänna att jag haft ett par teenage- crushes på honom.
Men han har liksom varit med under alla perioder, lätta som svåra. Konstigt nog. Det är något med musiken.

Tristan Prettyman – Song For The Rich - Den här upptäckte jag i vintras, när jag behövde den som mest. Det är något vackert över melankoli, och lidande. Men man behöver inte dra ut på det.

Azure Ray – Rise - Jag fick en ny favoritfilm i vintras, "Winter Passing". Den handlar om en ung kvinna i New York, en jävligt vilsen ung kvinna. Hon reser tillbaka till sin uppväxtort och sin författande far, och inser vad som är viktigt här i livet.
Under en lång bussresa i den filmen spelas den här låten, och när jag lyssnade på hela första gången grät jag så att jag inte kunde andas. Jag behövde även den då, en låt som drog ut det värsta av ångesten.

Maria Taylor – Green Butterfly - Maria är en av tjejerna i Azure Ray, och jag såg henne som förband till Joshua Radin. Den här låten är så jävla bra, för återkommande är raden "...and then just keep going".
Det är det man gör. För det är busenkelt att hänga upp sig på allt dåligt som händer (För det händer, alltid), och herregud varför just jag?! Det är svårare att lära sig fokusera på det som verkligen betyder något. Men en sådan här låt hjälper till på traven, hjälper till med att få axelryckningarna att kännas trovärdiga.
För om man ser till livet som helhet, och inte bara senaste veckan i mitt lilla ångestfyllda huvud, så finns det så mycket mer fint än fult. 

Där har ni kvällens mixtape! 

Matt Hires.

Jag har säkert länkat till någon av hans låtar i tidigare inlägg, men nu tycker jag att Matt Hires förtjänar ett helt inlägg för sig själv.

Många frågar mig hur jag hittar all musik jag lyssnar på, och här är ett exempel:
"The Hotel Café" är ett musikställe för huvudsakligen singer/ songwriters i LA. Många har börjat där: Brandi Carlile, Joshua Radin, Butch Walker.
Så jag sökte "The Hotel Café" på spotify för att se om jag kunde hitta något bra bland alla live- inspelningar. Det gjorde jag, det finns många bra. Bland annar Matt Hires. Tänk så det kan gå.

Matt Hires album "Take Us To The Start" är bra. Kort och gott.
Alla låtar är inte ultimata (ännu, ni ser förklaring nedan), men de är trevliga att lyssna på.
Många bra album ser ut så: en bra grund och några guldkorn.

Jag funkar så här när jag lyssnar på ett nytt album: Det första guldkornet jag hittar gör att jag lyssnar på hela albumet (I detta fall: "A Perfect Day"). Då hittar jag kanske ett till, sådär direkt ("Listen To Me Now"). Efter det lägger jag de guldkornen i en playlist och har med mig lite här och där. Sedan får jag för mig att lyssna igenom albumet igen, och då hittar jag genast fler ("State Lines", "You Are The One").
Eller så kan man ladda ned en blandning med låtar av en ny artist och lägga in i sin ipod eller mp3, då kommer du någongång bli nyfiken på att lyssna.
Så egentligen är många album sprängfyllda med guldkorn, men timingen för att du och en låt ska klicka är inte alltid rätt.

Matt Hires – A Perfect Day

Matt Hires – State Lines

Matt Hires – Listen To Me Now

Matt Hires – O Sunrise

Matt Hires – You Are The One


Matt Hires.





Det blir en seg dag.

Nu sitter jag hemma och känner mig lite seg. Har legat ute i solen, men jag behövde ta en paus.
Föräldrarna har åkt till huvudstaden för att träffa en gammal vän på middag och teater.

Undrar vad jag ska laga för mat ikväll? Borde jag kanske äta lite lunch? Ta en dusch?
Det finns så mycket man kan göra när man inte har något att göra.
Jag spelade in lite musik imorse, det kändes kul att komma igång. Även om resultatet blir något platt, eftersom att det i nuläget endast är min röst och ett ostämt piano.
Sedan fotade jag lite på skoj, ni kan se några bilder nedan. Känner mig något uttråkad.

Det här blir en seg dag, känner jag.

Lou Reed – Walk On The Wild Side - 2003 Remaster


Klänning, fötter, matta.


Sommarhår, klänning, matta.

Modevisningen.

Som några av er vet vid det här laget, så har jag jobbat med en modevisning halva våren.
Den går av stapeln fredag den 11:e Juni på Fett Mé Kärlek på Fyrishov i Uppsala. Klockan 18:30 börjar det, be there or be square!

Det har varit så galet mycket med det här, mycket mer än man kanske tror.
Som för att understryka detta ringde den logistikansvarige en vacker dag, och undrade hur catwalken skulle se ut. Hur stort backstage behöver ni? Hur många stolar? Hur bred ska catwalken vara? Hur lång?
Jeez, tänkte jag, och slog till med något.

Jag började med att leta modeller, och hittade tio stycken vackringar.
Det var viktigt för mig att inte följa modellen för modeller, så jag har både korta, långa, ljusa, mörka, smala, lite kurvigare. Gemensamt för alla är att de har ett utseende med unika drag. Och att de är väldigt fina förstås!
Det var första lättnaden, när alla modeller blev klara.

Butikerna har varit väldigt positiva, det var en bit som blev lättare än jag trodde.
Vi fick med alla: Tshirt Store, VILA, SOLO, Dressmann och Ruth & Rauol, på en eftermiddag.
Skobutiken Cosmo Skor har också varit fantastiskt positiva och lätta att jobba med.

Det har varit provningar, 20 outfits har valts ut. Och detta har förstås tagit sin lilla tid.
När kläderna var under kontroll var det dags för styling. Vem ska fixa den?
Efter ett kort och otrevligt besök hos Creative MakeUp bestämde vi oss för att ta saken i egna händer, så i nästa vecka ska jag ut och köpa massor av smink, hårgrejer och alla möjliga redskap. Lite av a dream coming true, måste jag förvånat medge.

Men hur ska vi fixa så att det märks vilken butik som visar sina kläder under visningens gång då? Vi gör en powerpoint! Den blev klar i veckan, det återstår att se hur bra den kommer att funka...

Mitt nästa issue blev musiken. Kan någon snälla fixa en mix?
Nej, det blev för stresat med tid och jag satte ihop en egen playlist i Stotify som jag tror på. Det är glad sommarmusik, helt enkelt.

Att bolla allt detta med skola och dessutom ganska intensiva avslutningsveckor har varit ganska krävande. Men det har varit fantastiskt kul, annars hade jag inte klarat det.
Så det är med glädje, nervositet och förväntan som jag ska se min visning om en vecka.
Det är märkligt när man har jobbat med ett projekt, och så är det över på tio minuter.
Men mest av allt kommer det nog vara en lättnad, no more stress!

Så nu när det mesta är klart återstår bara inhandling av stylingprodukter, fika med modellerna och the modevisning itself. Thank god it's friday, right?

Razorlight – Before I Fall To Pieces

Kate Nash – I Hate Seagulls


Mina modeller är vackrare och gladare!

Sommardagar.

Åh, vilken bra dag det här känns som.  
Jag började dagen med klippning hos frisören i Knutby, ska börja gå dit istället för till Avans. Hon höll på med mitt hår i en timme och en kvart (jag har väldigt, väldigt.. massivt hår) och det var underbart. Hon börjar varje klippning med tvätt och sedan klipper hon först i blött hår. Efter det torkas håret i en makapär som inte blåser, utan värmer. Det kändes så i alla fall.
Efter det klipps håret i torrt tillstånd, och det går att se mer var det behöver finjusteras. Hell yes, säger jag bara!
Snacka om lyxig start på dagen, nu är mitt hår alldeles mjukt och fint..

Igår satt jag i en väns trädgård och solade mig lite och vi pratade lite. Sedan åt vi glass och njöt. Tack finingar, det var en mysig kvällssol. 
Och idag är ju himlen helt blå! Och varmt och härligt är det. Det blir till att lägga sig och sola en stund. 

I eftermiddag bär det av till Stockholm och sysslingen, för hon tar studenten idag! Wow, vad konstigt det känns. Men det ska bli så kul att få fira henne. 
Hon har varit så skoltrött, större delen av hennes skolgång tror jag, men hon har hållt ut hela vägen. Det är starkt jobbat, hon hoppade aldrig av. Så det är helt klart något att fira!

Jag satte ihop en "Nostalgi"- lista häromdagen. Den passar finfint till sådana här sommardagar. Det är lite Nancy Sinatra, Shirelles, Marvin Gaye, Dusty Springfield.. En bra lista, helt enkelt.  
Många av låtarna är faktiskt nya upptäckter för mig, så det här inlägget får gå under det.

Gå ut och sola eller ät glass eller något!

Hilmas nostalgi


The Crystals.

Softa Dagar.

De kommande två veckorna blir softa veckor, till skillnad från de två förgående veckorna som var äckligt intensiva. Alltså: lugnet är välkommet!

Idag har jag haft en lektion, tagit mig ned på stan för klädprovning med tre modeller och tagit mig hem igen.
Jag måste säga att jag är jäklig bra på nyttig mat: morotsbiffar, kokt sparris, vitlöksfräst svamp blev det idag.
Det har kollats lite på TV, och ska kollas mer klockan 23 (SATC!).
Nu närmast ska det dock diskas och lyssnas på musik.

Imorgon blir det frukost i Vasaparken med C. Jag tänker köpa croissant och god frukt. Mumma.
Efter det ska vi möta upp Anton för att kolla på nya glasögon till honom, jag känner att det kommer att bli trevligt!

Och så musik... Minns ni när Lindex hade reklamer med Caroline Winberg som modell? 
Om ni minns eller ej: i de reklamerna spelades en riktigt bra låt. Det tog ett tag innan jag hittade den, men efter ett tag hittade jag den. Bandet är Honeythieves och låten heter "Reminder".
Detta var dock ett tag sedan, så det var trevligt att lyssna på dem igen idag.
Here you go: http://www.myspace.com/honeythieves

Men så ska vi väl ha lite Spotify också.
Jag gick in på min brors lista och insåg att det var länge sedan jag lyssnade på Streets. Jag  gjorde om i min ipod, och då fick det mesta av Mike Skinner ge plats för annat.
Men: nog med det!

The Streets – On The Edge Of A Cliff - hinner ni inte med att höra vad han sjunger/ säger, så lämnar jag en länk (http://www.lyricsbay.com/on_the_edge_of_a_cliff_lyrics-streets.html). Jag gillade låten, men hade inte riktigt lyssnat ordentligt förrän min bror blev förälskad i den på allvar. Lyssna när du tappar tron på livet!

The Streets – I Love You More [Than You Like Me] - Titeln är jävligt väl sammansatta ord. Bara så att ni vet.

The Streets – When You Wasn't Famous

The Streets – Never Went To Church

The Streets – Weak Become Heroes

Mike Skinner är en fantastiskt musiker. Have a good one!

RSS 2.0